Jag har varit på Gospel-konsert ikväll. Det lät kanske inte sådär överdrivet jättekul, men jag tänker berätta om det ändå. För det första, gospel är glädjens musik, hjärta och smärta, musik med mycket känslor! Nothing for många svenskar alltså. "Joyful, joyful, Lord we adore Thee..." får liksom inte samma betydelse när kroppspråket pratar grekiska. Hur mycket det än försöks vicka på huvuden och ta kliv åt sidan samt klappa i takt samtidigt märks det alltför väl att det är inövat och blir stelt. Publiken, eller ja församlingen alltså, försöker i sin tur visa uppskattning genom att försiktigt nicka mer eller mindre i takt. Troligen klappar de också, när körledaren visar att det är okej. Kör och publik kanske ler, men förmodligen inte.

Ikväll var inget undantag på de här fronterna. Däremot uppmärksammade jag en del saker. En kille hade missat audition till Idol och hoppat på gospeltåget istället. Han gjorde detta med all the love we need och skulle absolut ha kommit i tv i det nämnda programmet, däremot inte av den positiva anledningen. En annan stackars kille hade med all säkerhet blivit lovad världens häftigaste julklapp om han var med och drog ner medelåldern. Med armarna i kors, himlande ögon och djupa suckar gjorde han sin plikt. Ännu en till kille hade mungiporna till hjälp för att klia sig i naveln, inte nöjd. En tjej sjöng med killarnas tenor-stämma (!) vilket jag aldrig har sett förut. Om det nu visar att det är ovanligt eller på min okunskap låter jag vara osagt. En annan tjej var totalt speedad i pausen, men väl uppe bland körer var hon återigen nunna i förklädnad. Why?

Men ändå. Jag älskar gospel. Och är definitivt inget bättre själv. Jag står precis som alla andra, inväntar klapp-beställning och har oftast mungiporna nere, när det spritter i kroppen trycker jag undan det, ser mig omkring och jämför... att det ska vara så svårt att sticka ut.

Ojdå. Den där värken har jag minsann inte känt på väldigt länge. Vad betyder det? Inte kan det väl vara så att...? Hmm. Jaja, time will tell...

Jag vill göra om här hemma. Helt galet mycket! Den svarta byrån som jag hittade igår kommer att bli min. Erbjudandet om 800 kr billigare räcker ända till i början av december så jag kan slappna av i det i alla fall. Ska hitta nån som kan hjälpa mig att köra hem den bara. Kanske nån inredningskunnig människa skulle kunna komma hit och hjälpa mig med hallen sen? Jag vet ungefär hur jag skulle kunna ha det, men jag vet inte var jag ska hitta grejerna. Latmasken säger att jag inte orkar leta. :O

Jaja. Ikväll blir det i alla fall jobb. Med Noskapin ska jag nog klara mig riktigt bra. :P Tills nästa gång bjuder jag på lite bilder från senaste tiden plus på saker som jag vill sälja. Fynda billigt, allt ska bort ;)

      

Här kommer ett tips till er alla. Skön musik, bra musiker, underbart skrivna texter som alla kan relatera till och sångaren har ju en pipa som knockar alla. :) De här recensionerna fick sångaren efter spelningen på PDOL i år: "Kvällens bästa vokalist hittas emellertid i 8 steps to perfection från Norsjö. Christian Holmström har guld i strupen och påminner mig vagt om australiensiska soulrockaren Diesel." Eller vad tycker ni? Även om de inte spelat tillsammans länge finns de redan på en skiva i Staterna.

Låten här är en akustisk version och ska inte alls jämföras med deras studio-inspelade som ni hittar på deras MySpace-sida. Skynda skynda, gå in och lyssna här! :) Framtiden ser ljus ut för de här grabbarna. Och den 11 december ska de ha en akustisk spelning i Umeå. Den spelningen sänds också i radio. :)

Idag känner jag mig faktiskt inte bäst. Jag sitter hemma och hostar så jag typ kräks. Kul information va... :P Det är inte ofta jag är såhär sjukt rastlös som jag är just nu. Egentligen borde jag vara på jobbet ikväll, men det går ju inte att jag drar dit en massa smitta. Hela helgen skulle jag ju jobba, men inte går ju det om jag ska hosta såhär... Jaja, det löser sig. Det är inte hur jag har det, utan hur jag tar det. ;)

Är det någon som vill köpa en franska-kurs?

Det är verkligen en underlig känsla när man lämnar av sin son hemma hos en kompis. Det är superkul att han har kompisar att gå till. Jag blir jättestolt över att han ringde själv och att han är stor nog att vara där ensam. Jag kan däremot inte komma över att det snörps åt i halsen, speciellt eftersom vi tillsammans började dagen med att titta på honom som lite bebis. När blev han så himla stor? Tanken slog mig så jag faktiskt har ont i huvudet. Den tiden i fotoalbumet kommer ju aldrig igen... Snart ska han inte bara vara kär i mamma och bo med mig resten av livet.

Jag är sugen på att köpa nya möbler. Även om jag är sjuk idag, är jag ju faktiskt inte död. När jag ändå hade bilen ute och lämnade sonen hos T (ännu en sak som svider), svängde jag om på Jysk. Svart byrå som jag verkligen behöver 1800 riksdaler. En fantasi om att fixa om nå saker här hemma med sandpapper och svartbets (undrar bara var man ska hålla till), samt köpa mer saker till hallen. Plus att de hade tre grymma tavlor på MM på DS. Jättebra :)

Dessutom vet jag faktiskt inte varför jag prompt skulle ha pappas datorskåp. Det är ju enormt och tar extremt stor plats i sovrummet.. Datorn ligger ju ändå bara i knät :P Funderar på om jag faktiskt ska sälja det ändå. Och en byrå, och ett matbord med stolar? Pust, bäst att få det gjort.

Jag har precis dragit hem de här på Tradera. Sååå snygga. ;) Det blir nog att ha de på sig när vi ska dra ut och göra lördagsnatten osäker om två veckor. :) Jag hoppas vi kan dra ihop massor med folk den här gången. Och inte BARA Norsjöbor ;) Fast jag ska inte klaga, nothing is like a party with Norsjöbor! Vad tycker ni om dem? Nu är målet alltså att om två veckor vara fit for fight att ha de där på sig. Bara jag blir frisk kommer det att bli toppen. :)


Befinner du dig i Lycksele på lördagskvällen om två veckor, titta förbi vetja! :)

Och när jag var i Skellefteå kikade jag in på Gina Tricot. Där fanns det nästan inte ett plagg som jag inte ville dra hem till min garderob. Suck.

Drömmen finns ju i ett inlägg längre ner, nu ska det här redas ut.

To dream that you witness a murder, indicates deep-seated anger towards somebody. Consider how the victim represents aspects of yourself that you want to destroy or eliminate.

Att det skulle finnas nånting om att folk skjuter med svett var ju lite väl optimistiskt förstås, men här är det som fanns om svett iaf.

To dream that you are sweating, suggests that you are experiencing some overwhelming anxiety, stress, fear, or nervousness in your life. This dream may serve to remind you that in order to achieve success, you need to endure the struggle and efforts that go along with success. Alternatively, it may signify a kind of cleansing or ridding of bad karma. You may be going through an emotional cool-off period.

To see a pool of water in your dream, indicates that you need to understand and deal with your emotions. You need to dive right in. Alternatively, a pool may indicate your need for cleansing. You need to wash away the past.

To dream about the death of a loved one, suggests that you are lacking a certain aspect or quality that the loved one embodies. Ask yourself what makes this person special or what do you like about him. It is that very quality that you are lacking in your own relationship or circumstances. Alternatively, it indicates that whatever that person represents has no part in your own life. To dream of your own death, indicates a transitional phase in your life. You are becoming more enlightened or spiritual. Alternatively, you are trying desperately to escape the demands of your daily life.

Suck. Det skrivs så mycket i tidningarna om den här fruktansvärt hemska svininfluensan. Personer har dött av den, jag vet. Långtifrån lika många som andra tidiga extrema influensor. Personer har dött av vaccinet också. Om ni blev sjuka, skulle ni ångra att ni inte vaccinerade er? Jamen ta den då. Svårare än så är det faktiskt inte.

Men vet ni en sak. Det finns personer som har det värre än så. Personer som inte får välja. Min fd granne, en av världens härligaste kvinnor, har drabbats av cancer. My heart goes out to her. Och jag ber till Gud att hon klarar sig! Jag vill inte att hon ska dö....

Jag såg just Paradise Hotel. Den enda frågan som dyker upp i mitt huvud är varför trevliga, snygga tjejer som killar vill umgås med, alltid anklagas av andra tjejer att ha behov av att stå i centrum. Jag tycker tjejen där svarade så skönt. "Jag har aldrig haft behov av att stå i centrum. Sen om jag hamnar där är inte det mitt fel". För det är det ju inte. Själv tycker jag inte det är konstigt att killar hellre vill umgås med trevliga tjejer än tjejer som drar sig undan i en grupp och skvallrar/snackar skit.



Jag hoppas verkligen att nr 1 inte får sin vilja fram och lyckas få ut nr 6. Han är helt klart hetast. ;)

En fråga till angående nåt helt annat: Hur kan man kalla en gammal sliten rostig bil för ögonsten?

Jag sitter och pluggar nu, samtidigt som jag känner av symptom som pekar mot en helt annan sjukdom än feber. Och det gillas verkligen inte. Fan. Jaja, inget att göra åt. Syster skulle komma ikväll på middag och sen ta med Hampe till en klasskompis, men de åker nog iväg och äter istället. Jag får iaf tid till plugg. Åååå!

I alla fall. Det är julklappsdags, vad köper man i år?

Godmorgon! Idag verkar både jag och Hampe vara på mycket god väg att bli sjuka båda två. Ja, det vore ju konstigt om vi skulle fortsätta klara oss genom höst/vinter utan att känna ett enda dugg. Förhoppningsvis blir det inte så farligt! Nöffnöff-sprutan är ju ändå tagen. Däremot har ju inte han fått sin andra spruta på grund av ett aktivt val av mig och hans pappa. Kommer vi att få ångra det?

Visst kom vi överens om att åldersskillnad var helt okej? ;)

Jag saknar hotellet redan. Varför åt jag inga våfflor där? Det grämer mig! ;) Nu ska jag i alla fall stöka och böka fram frukost medan jag otåligt väntar på besked från gårdagens händelse. Det skulle kunna vara så att det hjälper ifall ni håller en viss välkänd tumme för mig. :)

Borde jag sälja kameran? Och förstås få tummen ur och äntligen köpa en kamera som jag kan fota ordentligt med...

Hej och hallå. Idag var jag rätt fräck och skickade en fråga till en som känner en som... ja, long story. Men enligt svaret så kommer det nog bli intressant. Fortsättning följer! ;)

Efter utbildningen kan jag konstatera en sak. Jag känner inte igen mig själv. Var har den blyga lilla råttan tagit vägen? Självklart finns hon kvar där nånstans ibland. Men ju mer steg jag tar framåt, desto lättare blir det. Jag blir helt förvånad av mig själv hela tiden. :)

Hur mår ni idag?

Då var det äntligen dags. Om 25 minuter ska jag vräka i mig som aldrig förr. Jag är fortfarande mätt efter godiset och ångrar mig som fan. MEN. Dags att ta nya tag igen :) Lakanen är skrynkliga, handdukarna ligger på golvet. Det är väl det viktiga efter att man bott på hotell. Vadå? Att vila upp sig och njuta? Njaaa... :P Nu ska jag ta upp kameran och knäppa lite kort, så kommer de också upp. :)

Nya tag innebär nog det här skulle jag tro. Träning krävs när jag kommer hem. Och därmed basta! Fan att jag inte har nån bastu bara...
Så mycket kalorier bränner du om du ägnar dig åt följande i 30 minuter:
Aerobics (tuff) 242 kcal
Rida i galopp 242 kcal
Poweryoga 208 kcal
Boxning (sparring) 276 kcal
Body combat (medel) 259 kcal
Hopprep (tuff) 310 kcal
Roddmaskin (medel) 259 kcal
Spinning (medel) 242 kcal
Springa (8 km/h) 242 kcal
Motionscykel (tuff) 327 kcal
Stavgång (tuff) 184 kcal

  

Kära dagbok! Såhär roligt kan man ha på ett hotellrum alldeles ensam. A real woman creates her own luck. Och vad är bättre då än att göra grimaser i en webcam när man egentligen tänkte plugga? :P Godissugen är jag också!

PS. Jag längtar sjuuuuukt mycket till frukosten imorgon. Jag kommer äta ihjäl mig!

Mamma sitter bredvid mig och ser ett program om sömn och drömmar. De berättade just att vi löser problem och kan lära oss saker i våra drömmar. När jag var liten drömde jag en mardröm som gick såhär:

Hela min familj var på badhuset i Norsjö. Okända maskerade män kom in i damernas duschrum och började vifta med pistoler. De döda många människor därinne skjutandes fotsvett (!). Jag och min syster lyckades komma ut till bassängen, dit mina äldre bröder också tagit sig. Mamma och pappa var redan döda. Stämningen var panikartad, typ nära-döden-panik-hysteri ni vet. Precis när vi fyra träffades av fotsvetten vaknade jag.

Varsågoda, tolka my twisted brain. Fast skratta färdigt först.